Den dolda kostnaden av äventyr

Det är sjuttio år sedan Edmund Hillary och Tenzing Norgay gjorde det omöjliga och blev först med att nå världens högsta punkt, 8 849 meter över havet. Sedan toppbestigningen av Mount Everest 1953 har äventyrare vallfärdat till Nepal för att upprepa den bedriften. Enligt nationalparken Sagarmatcha, som skapades 1976 för att skydda berget och dess djurliv, besöker uppemot 100 000 personer området varje år. 700 personer tar sig till Everest Base Camp varje dag och i genomsnitt 600 personer lyckas nå Mount Everests topp varje klättringssäsong.

Det växande antalet besökare har dessvärre medfört enorma avfallsproblem och stor ekologisk påverkan. I genomsnitt producerar varje bergsklättrare 18 kilo avfall vilket inkluderar övergivna tält, syrgasbehållare, matbehållare, kasserad utrustning och mänskligt avfall. Bergsklättraren Barry Bishop kallade berget ”Världens högsta soptipp” redan på 1960-talet och Everest Summiteers Association uppskattar att Mount Everests topp i dag täcks av 30 ton avfall. Och ännu mer skräp blir synligt i takt med att glaciärerna smälter allt snabbare på grund av klimatförändringarna.

Pågående saneringsarbete

Samtidigt som jakten på toppen pågår jobbar Nepals armé och många frivilligorganisationer hårt för att föra ner skräpet som bergsklättrarna tar med sig upp. Nepals armé säger sig ha samlat in 70 ton skräp under åren 2019, 2021 och 2022. När man summerade städinsatserna hittills för 2023 hade Nepals armé, i samarbete med Unilever Nepal, samlat ihop över 35 ton skräp från Everest och andra toppar som Lhotse och Annapurna.

Primus drar sitt strå till stacken

Avni Ventures är ett återvinningsföretag med bas i Nepals huvudstad Katmandu. De samarbetar med den nepalesiska armén och flera företag för att ta hand om skräpet som forslas ner från Himalayas högsta toppar. Deras data visar att det framför allt är plastflaskor, mat- och gasbehållare, metaller, tält, solpaneler, skor, mediciner och plastförpackningar som lämnas kvar. Det mesta går att återvinna, men gasbehållare från exempelvis Primus behöver extra varsam hantering. Därför har Primus gått in i ett projekt tillsammans med Avni Ventures för att ta hand om de gasbehållare som samlats in under Mountain Clean Up-kampanjerna år 2021 och 2022.

Avni Ventures har bland annat hjälpt Primus att dela upp behållarna efter hur mycket gas de innehåller. Vissa behållare skickas till återvinning medan andra kan återanvändas eller få nytt liv. Av de totalt 3 112 gasbehållare från Primus som sorterats kunde 2 865 återvinnas, 189 återanvändas och 58 fick nya användningsområden, exempelvis som souvenirer.

Återvinn dina gasbehållare

Oavsett om du befinner dig på expedition i högalpina områden eller på utflykt med familjen i naturen är det viktigt att du tar hand om allt ditt avfall, särskilt dina gasbehållare. Eftersom behållarna kan innehålla gas och riskerar att explodera är det viktigt att inte slänga dem direkt i metallåtervinningen. Däremot går det bra att lämna in behållarna som farligt avfall på bemannade återvinningscentraler eller ta kontakt med butiken du köpte gasen i och be om råd.

This will need to be more generic for english version as it's different for each country. make sure to write that. And I'm not too sure about how it works in Germany.